Alive and Well - En festivalberättelse

Åkte iväg på hardcorefestival i Eskilstuna och sov i en bil. Mycket trevlig helg med guld värt sällskap, fotbollscup, akutbesök och en hel del bra band.

Direkt efter jobbet i fredags åkte jag, Erik, Mickel, Dennis och Jonas iväg till hardcorefestivalen Alive and Well. Slayer och Bob Dylan blev vår roadtripmusik och efter drygt en timme var vi framme i staden som Jonas under helgen gav epitetet "The Venice of Sörmland" (med motiveringen: det rann lite vatten där borta).

Efter att ha inhandlat diverse föda med mycket protein och kolhydrater (snickers, kvarg, öl och yoghurt) sladdade vi in med Chryslern vid Balsta Musikslott. Vi bevittnade först Miles Aheads sista spelning någonsin. Emma höll bra tal och Kalle trummade som fan. Videobevis finns nedanför. 



Därefter såg vi Lowest Creature och jädrar vad bra dom var. Det tyckte Jonas också, så pass bra att han lyckades veva till Mickel och flytta på hans framtand. Vi struntade i dom sista banden och åkte in till akuten istället där Mickel kunde kvittera ut några piller alvedon, ipren och tramadol.


Två bilder jag har valt att kalla för "tältförvirring i månsken" och "ispåse på sne tand".

Efter besöket på akuten inledde vi projekt "Camp K-town". Medan alla andra festivalbesökare promenerade iväg till sovsalen försökte vi lista ut hur vi skulle resa tältet och få det beboeligt, lättare sagt än gjort klockan 12 på natten. 

Vi lyckades tillslut. (läs: Mickel och Erik lyckades tillslut) Jag och Jonas stod mest och kollade på. Nöjda över vårt arbete (läs: Mickel och Eriks arbete) slog vi oss ner och lyssnade på musik och snackade skit långt in på småtimmarna. Jag fick lindade in mig i mitt täcke och lakan för att hålla värmen eftersom mina långkalsonger var på rymmen. Det visade sig sen att Erik hade lagt dom i sin väska eftersom han trodde det var hans.. Fyllde magen med toast och jordnöttssmör innan det var godnatt.

07:35 - Morgonstund i "Camp K-town"
 
Innan festivalen drog igång på lördagen spelades det fotboll. Jag värvades av örebroarna i Partizan Nerike (misstänker att jag hade fått byta lag omgående om jag nämnt att jag hejar på Degerfors).   
Våra prestationer på planen resulterade i 3 förlustar och 2 vinster, varav en på WO.
 
Partizan Nerike. För ett fritt Närke, från sverige, för framtiden.
Övre raden: Tobbe, Erik, Viktor, Anton, Jag, 
Nedre raden: Julle, Philip, Filip, Arvid, Jacob.
 
Festivalen öppnades upp på lördagen av No Recede från Kiruna följt av War Nerve. Till vår stora besvikelse missade vi båda två eftersom vi fick sitta i över en timme på en pizzeria och vänta på mat. Vi fick istället peppa inför Neighborhoods spelning och innan det såg vi Håll det äkta skjuta konfetti och köra en cover på Limp Bizkit.  

 
Resten av eftermiddagen blev väldigt lugn, jag hamnade i någon form av hardcorekoma och orkade inte med att se några band. Hängde mest i Eriks bil. Hardcorekoman släppte dock lagom till xRepentancex började lira. Ett av banden jag hade sett fram emot mest att se under helgen. Otroligt snabbt, kaosigt och bra. Kryssade händer, vegan straight edge.


Gruppbild med bengaler och tack och hej Alive and Well 2015.

 

 
 

RSS 2.0