Skarpe Nord
9 mars 2018, Kungälv.
I fjol bevittnade jag KVBS degradering till division 1. Det var bortamatch mot Lidköping och innan matchen fanns det hopp om att undvika nedflyttning, men då krävdes seger och lite flyt i övriga matcher kring strecket. Det gick åt skogen, sällan har man varit så tom efter en bandymatch, "vad sjutton hände" var känslan blandat med en uppgivenhet. Samtidigt var det på något sätt väntat. Omstart i division 1 har det blivit, sveriges tredje högsta division, Katrineholmsbandyn har aldrig tidigare varit på så låg nivå. En snabb återkomst till Allsvenskan har varit målet sedan dess.
Men för att lyckas med det måste man ta sig förbi ett kval, och kval är hemska. Speciellt denna upplaga som inte alls tycks gå så smidigt som åtminstone jag själv trodde på förhand. I Katrineholms kvalgrupp återfinns Skirö, Blåsut och Kungälv. Inför den femte matchen mot Kungälv hade Katrineholm bara skrapat ihop 4 poäng och parkerade på en tredje plats bakom Blåsut och Kungälv med två matcher kvar. Inte några optimala förutsättningar med tanke på att samtidigt som KVBS skulle möta Kungälv på fredagkvällen spelade Blåsut mot Skirö. Blåsut vinner den matchen alla dagar i veckan. Kungälv på Skarpe Nord däremot är inte allt för enkelt och en förlust skulle innebära att det blir division 1 ett år till eftersom Kungälv möter Blåsut i sista matchen och kan i så fall spela på resultat.
Det har med andra ord varit mycket ångest inför denna match på Skarpe Nord som jag bestämde mig för att åka ner och se 45 mil hemifrån Uppsala. Trots ångesten så skulle det också bli spännande att göra ett första besök på denna mytomspunna arena på västkusten där det sägs regna ner navkapslar och grus från motorvägsbron som är placerad en hög snedträff från plan.
Med på läktaren var min morbror, morsa, farsa och syrra samt media-Martin, Öjdahl den äldre och busschauffören/sportchefen Jonas. Jag mötte även Tomas från Kuriren som berättade att matchen nästan hade blivit inställd då det hade blivit ett stort hål ända ner till gruset på planen. Men match blev det med avslag 19:00 i ett vindstilla Kungälv med några minusgrader i luften. Det visade sig ganska snart att Kungälv var så där jobbigt mycket bättre som man hade anat. Anfall efter anfall sköljde in på rödblåtts planhalva och KVBS skapade ingenting och slarvade mest hela tiden. Men till pausvilan stod det trots allt "bara" 3-2 till Kungälv efter två straffmål av Gogman.
I andra halvlek var också känslan att KVBS tog över mer och mer. Men sen fick Kungälv in 4-2 av Mikael Lindberg, IFK:s klart bästa spelare, och i samband med det drog Simon Husby på sig en utvisning och bara minuten senare även Öjdahl. Två man mindre och tre mål upp till ledning samtidigt som Blåsut tog ledningen mot Skirö. Livet som katrineholmare var inte roligt där kring matchminut 67, division 1 hägrade..
Men bollen är rund och Jacob Hollstein gjorde mål från vinkel i 70:e och Kungälv mäktade inte med något mål trots två man mer. I 82:a retade Macke Lagerbäck upp en Kungälvspelare som gjorde en ful skallning som renderade i ett grovt matchstraff, Kungälv skulle få spela med en man mindre resten av matchen! Hoppet levde. Skalningen resulterade i ett frislag i mittcirkeln. Gogman åkte fram, klippte till och bollen seglade hela vägen in i mål! 4-4! 5 minuter senare vispade lagkapten Ekström in 4-5 och det blev vild glädje, vad fan håller på att hända. Nu var det bara att se till att hålla tätt. Det gjorde man inte. I den tredje stopptidsminuten fick Kungälv straff som förvaltades väl. 5-5, ridå och godnatt, hej division 1 ett år till..Media-martin sparkade nästa sönder läktaren och vi skrek ut vår frustration. Domaren hade lagt till fem och en halv minuts tillägg och det tillkom ytterligare en under stopptiden. Det fanns trots allt tid kvar att göra något på men det kändes kört. Speciellt när Kungälv i 95:e fick ett frislag strax utanför straffområdet. På något vänster slår man dock ut den varpå Henke i målet kastar en lång boll till en ensam Lasse Buskqvist bland tre, fyra Kungälvspelare, skarpskytten från Örebro får dock ner bollen och tråcklar sig in i straffområdet och får fram bollen till Niklas "Messi" Eriksson vid bortre stolpen som slår till bollen.
I mål!!! 5-6 till Katrineholm. Domaren blåste av matchen en minut senare och jag har aldrig någonsin haft ett sådant adrenalinpåslag, vi skrek som galningar på läktaren liksom spelarna på isen. Resultatet innebär att KVBS kan avgöra allt på hemmaplan på söndag, seger mot Skirö och allsvenska kontraktet är klart. Den här matchen kommer jag minnas resten av mitt liv.
